Nedan presenteras principerna för upprättande av koncernbokslutet. Dessa principer har följts under de perioder som framgår av koncernbokslutet, om inte annat anges.

UTGÅNGSPUNKT FÖR UPPRÄTTANDE AV BOKSLUTET

Koncernbokslutet för Finnair Abp för år 2005 har för första gången upprättats i enlighet med internationella bokslutsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS) och därvid har man följt de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var i kraft 31.12.2005. Med internationell bokslutsstandard avses de standarder och tolkningar av dessa som EU- (EG-) förordningen nr 160612002 har godkänt för tilämpning och som följer finsk bokföringslag och bestämmelserna i denna. Noterna till koncernbokslutet har också upprättats i enlighet med finsk bokförings- och bolagslagstiftning.

Under år 2005 har Finnairkoncernen övergått till internationell IFRS-bokslutspraxis och i detta sammanhang tillämpat IFRS 1-standarden "Första införande av IFRS-standarder". Övergångsdatum är 1.1.2004, med undantag av standarderna IAS 32 "Finansiella instrument: "Upplysning och klassificering" och IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Efter den ändring som i mars 2004 gjordes i IAS 39, och som Finnairkoncernen tillämpar i sitt bokslut för år 2005, behöver jämförelseuppgifter för år 2004 inte utarbetas enligt denna standard. I fråga om presentationen av de finansiella instrument som hör till tillämpningsområdet för IAS 32 och 39 har således finsk bokslutspraxis tillämpats i jämförelseuppgifterna för år 2004. De skillnader som beror på ibruktagandet av IFRSstandarderna finns presenterade i avstämningskalkyler i punkt 36 i noterna. Jämförelseuppgifterna för år 2004, med undantag av de finansiella instrumenten, har omräknats för att motsvara IFRS-standarderna.

Koncernbokslutet 2005 har upprättats utgående från de ursprungliga anskaffningsutgifterna, frånsett finansiella tillgångar som skall bokföras till verkligt värde med resultatpåverkan, finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning och derivatavtal, som har värderats till verkligt värde. Sammanslagningarna av koncernens affärsverksamheter har skett före år 2004 och för deras del motsvarar goodwillen bokslutsvärdet i det tidigare bokslutet, vilket har använts som antagen anskaffningsutgift i enlighet med IFRS. Bokslutsuppgifterna anges i miljoner euro.

För att bokslutet skall kunna upprättas enligt IFRS-standarderna måste koncernledningen göra vissa bedömningar och överväganden i fråga om upprättelseprinciperna. Information om de överväganden som ledningen har gjort vid tillämpningen av koncernens bokslutsprinciper och som mest påverkar siffrorna i bokslutet finns under punkten BOKSLUTSPRINCIPER SOM KRÄVER LEDNINGENS ÖVERVÄGANDE OCH VÄSENTLIGA OSÄKERHETSFAKTORER I SAMBAND MED BEDÖMNINGARNA.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER
DOTTERBOLAG

I koncernbokslutet för Finnair Abp ingår moderbolaget Finnair Abp och alla dess dotterbolag. Som dotterbolag betraktas de bolag i vilka moderbolaget antingen direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller i övrigt har rätt att bestämma om principerna för bolagets ekonomi och affärsverksamhet i syfte att ha nytta av dess verksamhet.

Inbördes aktieägande inom koncernen har eliminerats enligt förvärvsmetoden. Förvärvade dotterbolag konsolideras i koncernbokslutet räknat från den dag då koncernen har övertagit bestämmanderätten och avyttrade dotterbolag till den dag då bestämmanderätten upphör. Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och icke realiserade vinster samt intern vinstfördelning elimineras i koncernbokslutet. Icke realiserade förluster elimineras inte i det fall att förlusten beror på nedskrivning. Dotterbolagens bokslut har ändrats för att motsvara koncernens redovisningsprinciper.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är företag i vilka koncernen i allmänhet innehar 20-50 % av röstetalet eller i vilka koncernen har ett betydande inflytande men inte bestämmanderätt.

Andelarna i intresseföretagen har konsoliderats i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Om koncernens andel av ett intressebolags förlust är större än investeringens bokföringsvärde, upptas investeringen i balansräkningen till nollvärde, om inte koncernen har förbundit sig att fullgöra intressebolagets åtaganden. Icke realiserade vinster mellan koncernen och intresseföretagen har eliminerats i enlighet med koncernens ägarandel. I koncernens andel i intresseföretaget ingår den goodwill som uppstått vid förvärvet. Intresseföretagens bokslut har ändrats för att motsvara koncernens redovisningsprinciper.

MINORITETSANDEL

Minoritetens andel har i balansräkningen redovisats separat från skulderna och det egna kapital som tillhör aktieägarna i moderbolaget har upptagits som en egen post under det egna kapitalet. I resultaträkningen har räkenskapsperiodens vinst fördelats på moderbolagets ägare och minoriteten. Minoritetens andel av ackumulerade förluster upptas högst till placeringens belopp i koncernbokslutet.

OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Posterna i varje dotterbolags bokslut har värderats i den valuta som används i respektive dotterbolags huvudsakliga affärsmiljö (funktionell valuta). Koncernbokslutet har upprättats i euro, som är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Monetära poster i utländsk valuta, med undantag av betalada och mottagna förskott, har omräknats till den funktionella valutan med tillämpning av bokslutsdagens medelkurser. Betalda och mottagna förskott har upptagits enligt betalningsdagens kurs för den funktionella valutan. Icke-monetära poster har omräknats till den funktionella valutan med tillämpning av transaktionsdagens kurs. Kursdifferenserna i affärsverksamheten har förts till rörelsevinsten i resultaträkningen och kursdifferenserna för lån i utländsk valuta ingår bland finansiella poster.

Resultat- och balansräkningarna för utländska dotterbolag har omräknats till euro med tillämpning av bokslutsdagens kurser. De kursdifferenser som uppstår i posterna för det egna kapitalet på grund av att anskaffningsutgiften för utländska dotterbolag eliminerats bokförs under det egna kapitalet. När ett utländskt dotterbolag säljs, bokförs kursdifferenserna i resultaträkningen som en del av den totala reavinsten eller förlusten. Omräkningsdifferenser som har uppstått före 1.1.2004 har i enlighet med den lättnad som IFRS 1-standarden tillåter bokförts under ackumulerade vinstmedel i samband med övergången till IFRS. Från och med övergångsdagen upptas de omräkningsdifferenser som uppkommit vid upprättandet av koncernbokslutet som en separat post under det egna kapitalet.

DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNKING

I enlighet med sin finanspolitik använder Finnairkoncernen valuta-, ränte- och varuderivat för att minska de kurs-, ränte- och varurisker som beror på poster i balansräkningen, köpavtal i olika valutor, förestående inköp och försäljningar samt framtida köp av flygbränsle.

När derivatavtalen tecknas upptas de i bokföringen till ursprunglig anskaffningsutgift, som motsvarar det verkliga värdet, och värderas därefter till verkligt värde i varje bokslut och delårsrapport. De vinster och förluster som uppstår vid värderingen till verkligt värde behandlas i bokföringen enligt syftet med derivatavtalet. Vinster och förluster för derivat som omfattas av säkringsredovisningen bokförs på samma sätt som de underliggande tillgångarna. Derivatavtalen definieras när de ingås som säkring av framtida kassaflöden och bindande köpavtal (kassaflödessäkring) eller som ekonomiska derivat, vilka inte omfattas av säkringsredovisningen (ekonomisk säkring). Principerna för beräkning av derivatens verkliga värde presenteras i not 29.

Finnairkoncernen dokumenterade förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumentet samt koncernens riskhanteringsmål och säkringsstrategi när säkringsredovisningen inleddes. Koncernen dokumenterar och bedömer säkringsförhållandenas effekt när en säkring inleds och åtminstone i samband med varje bokslut genom att bedöma det säkrande instrumentets förmåga att eliminera förändringar i säkringsobjektets verkliga värde eller i kassaflödena. Värdena på de derivat som ingår i säkringsförhållandet upptas bland kortfristiga finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen.

Finnairkoncernen genomför som säkring av inkommande kassaflöden (kassaflödessäkring) en säkring av pris- och valutarisken i samband med flygbränsle samt valutasäkring av leasingavgifter och flygplansköp i enlighet med principerna för säkringsredovisningen enligt IAS 39. Säkringar av verkligt värde eller av utländska enheters nettoinvesteringar användes inte på bokslutsdagen. Inte heller kopplade derivat var i användning på bokslutsdagen eller under räkenskapsperioden.

Förändringar i det verkliga värdet på den effektiva delen av derivatinstrument som uppfyller kriterierna för säkring av kassaflödet redovisas direkt i fonden för verkligt värde som ingår i det egna kapitalet till de delar som kriterierna för säkringsredovisningen har uppfyllts. Vinster och förluster som upptagits under eget kapital förs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten ingår i resultaträkningen. När ett instrument som förvärvats för säkring av kassaflödet förfaller eller säljs eller när kriterierna för säkringsredovisningen inte längre uppfylls, kvarstår vinsten eller förlusten för säkringsinstrumentet under eget kapital tills den förväntade transaktionen genomförs. Om en förväntad säkrad transaktion inte längre förväntas bli genomförd, förs den vinst eller förlust som uppkommit i det egna kapitalet omedelbart till resultaträkningen.

Säkringens effektivitet testas kvartalsvis. Säkringarnas effektiva del upptas fonden för verkligt värde i det egna kapitalet, och när den underliggande egendomen realiseras förs den till i omsättningen eller i fråga om investeringar till anskaffningsutgiften.

I syfte att säkra ränte- och valutarisken i samband med lån i utländska valutor använder Finnairkoncernen valuta- och ränteswappar. Valutakursdifferensen för valuta- och ränteswappar som uppfyller kriterierna för säkringsredovisningen bokförs samtidigt mot en kursdifferens som uppstår för lånet, medan andra förändringar i det verkliga värdet upptas till sin effektiva del i fonden för verkligt värde under det egna kapitalet. Ränteintäkter och -kostnader bokförs bland finansiella intäkter och kostnader.

Finnairkoncernen ingår flygbränsleswappar (terminer) och -optioner i syfte att jämna ut prisfluktuationerna på framtida köp av flygbränsle. Flygbränslesäkringarna redovisas hos Finnair på två olika sätt. Förändringar i det verkliga värdet på flygbränslets säkringsinstrument upptas i fonden för verkligt värde i det egna kapitalet när det gäller derivat definierade som säkringar av kassaflödet, vilka uppfyller kriterierna för tillämpning av säkringsredovisningen enligt IAS 39. Ackumulerade vinster och förluster på derivat som bokförts under eget kapital för till resultaträkningen som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod under vilken den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om det förväntade kassaflödet inte längre kommer att ge förväntat utfall, förs de ackumulerade vinster och förluster som redovisats under eget kapital omedelbart till övriga intäkter och kostnader under räkenskapsperioden. Förändringar i derivatens verkliga värde förs, till de delar som kriterierna för säkringsredovisningen enligt IAS 39 inte uppfylls, till övriga intäkter och kostnader under rörelsevinsten under sin löptid.

Förändringar i det verkliga värdet på derivat avsedda att säkra kassaflöden från verksamhet som inte ingår i säkringsredovisningen bokförs i resultaträkningen bland övriga rörelseintäkter och -kostnader. Förändringar i det verkliga värdet på räntederivat som inte omfattas av säkringsredovisningen ingår i resultaträkningen
bland finansiella intäkter och kostnader.

PRINCIPER FÖR INTÄKTSFÖRINGEN

Reguljärtrafiks och Semestertrafiks försäljning redovisas som intäkter när flyget i fråga flygs enligt flygtrafikprogrammet. Flygtjänsters försäljning redovisas som en intäkt när tjänsten i fråga har utförts i sin helhet. Resetjänsters försäljning intäktsförs när tjänsten har levererats till kunden. Från försäljningen avdras bl.a. beviljade rabatter och indirekta skatter i form av korrigeringsposter.

Intäktsföringen av oanvända flygbiljetter sker enligt biljettens sista giltighetsdag.

Ränteintäkter
Ränteintäkterna har bokförts enligt den effektiva räntemetoden.

Dividendintäkter
Dividendintäkter bokförs när bolagets lagliga rätt till dividenderna har uppkommit.

INKOMSTSKATTER

Skattekostnaden i koncernens resultaträkning utgörs av skatten på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst, korrigering av skatter för tidigare räkenskapsperioder samt förändring i uppskjutna skatter.

Den uppskjutna skatteskulden eller -fordran beräknas på alla temporära skillnader mellan bokföringen och beskattningen, med tillämpning av fastställda skattesatser på bokslutsdagen.

De största temporära skillnaderna uppstår på grund av försäljning av materiella anläggningstillgångar, avskrivningar, omvärdering av derivatavtal, förmånsbaserade pensionsavtal, outnyttjade skattemässiga förluster och värderingar till verkligt värde i samband med anskaffningar. För dotterbolagens icke utdelade vinstmedel bokförs ingen uppskjuten skatt till den del som skillnaden sannolikt inte uppkommer under en överskådlig framtid.

Den uppskjutna skattefordran har redovisats upp till det belopp som sannolikt kan användas för den beskattningsbara inkomsten under framtida räkenskapsperioder, mot vilken en avdragsgill temporär differens kan utnyttjas.

Koncernens huvudsakliga verksamhet sker i Finland. Skatterna på basis av räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst har beräknats enligt en skattesats på 26 %. Under räkenskapsperioden 2004 har skatterna på basis av den beskattningsbara inkomsten i Finland beräknats enligt en skattesats på 29 %. De utländska dotterbolagens skatter på basis av räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst har beräknats enligt skattesatser som varierar mellan 0 och 26 %.

Avskrivningsdifferens och reserveringar har i koncernbalansräkningen uppdelats i eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Enligt den finska aktiebolagslagen skall den andel som hänförts till det egna kapitalet inte ingå i de utdelningsbara vinstmedlen.

OFFENTLIGA UNDERSTÖD

Offentliga understöd, t.ex. ett allmänt understöd av staten för simulatorutbildning, har bokförts under omsättning. Offentliga understöd som koncernen kan få t.ex. för anskaffning av anläggningstillgångar bokförs som avdrag från den ursprungliga anskaffningsutgiften. Understöden intäktsförs i form av mindre avskrivningar under den ekonomiska livslängden. Koncernen har under räkenskapsperioden eller jämförelseperioden inte fått offentliga understöd för anskaffning av anläggningstillgångar. Under räkenskapsperioden och föregående räkenskapsperiod har understöd på 1,5 milj. euro redovisats i omsättningen.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar ingår i balansräkningen om den ekonomiska nyttan är längre än ett år och upptas till anskaffningsutgiften, som inkluderar de direkta kostnaderna för anskaffningen. De materiella anläggningstillgångarna värderas till sin ursprungliga anskaffningsutgift minus ackumulerade avskrivningar
och nedskrivningar.

Flygplan, flygplansmotorer och flygplanssimulatorer avskrivs linjärt under den beräknade ekonomiska livslängden. Anskaffningsutgiften för flygplan fördelas på flygplanskroppen, motorerna och tunga underhåll och dessa avskrivs som separata tillgångar. Avskrivningarna på byggnader och andra anläggningstillgångar görs på utgiftsresterna. På markområden görs inga avskrivningar.

Till övriga inventarier räknas kontorsmaskiner och -inventarier, bilar samt transportfordon som används på flygfält.

Avskrivningarna beräknas enligt följande principer, beroende på tillgångens art:

* Byggnader 3-5 % av den icke avskrivna utgiftsresten
* Flygplan och flygplansmotorer: linjära avskrivningar enligt följande:
- de nya planen i A320-flottan avskrivs under 20 år till 10 % av restvärdet
- tidigare nyanskaffade jetplan avskrivs under 15 år till 10 % av restvärdet
- äldre än sex år gamla jetplan, köpta som begagnade, avskrivs under 10 år till 10 % av restvärdet
- de nya turbopropplanen avskrivs under 12 år till 10 % av restvärdet
- turbopropplan, köpta som begagnade, avskrivs under 10 år till 10 % av restvärdet
- plan som tas ur bruk avskrivs linjärt i sin helhet under den ekonomiska livslängd som anges i programmet
för flygplansflottan
* Tungt underhåll av flygplan avskrivs linjärt under underhållsperioden
* Embraer-utrustning avskrivs under 15 år till 10 % av restvärdet
* Airbus-utrustning avskrivs under 15 år till 10 % av restvärdet
* Flygplanssimulatorer avskrivs på samma sätt som motsvarande flygplanstyp
* Övriga anläggningstillgångar avskrivs med 23 % av den icke avskrivna utgiftsresten

Tillgångarnas restvärden och beräknade ekonomiska livslängder justeras alltid på bokslutsdagen och om de avviker väsentligt från tidigare värden ändras avskrivningstiderna och restvärdena i enlighet med detta.
Normala utgifter för reparationer och underhåll bokförs som kostnad under den räkenskapsperiod då de uppkommit. Utgifterna för omfattande ombyggnads- och reparationsprojekt (närmast modifiering av flygplan) aktiveras i balansräkningen om det är sannolikt att den ökade ekonomiska nyttan i framtiden kommer koncernen till godo. Ombyggnads- och förbättringsprojekten avskrivs linjärt under den förväntade ekonomiska livslängden.

Avskrivningarna på materiella anläggningstillgångar upphör när en materiell nyttighet klassificeras som tillgänglig för försäljning enligt standarden IFRS 5, långsiktiga anläggningstillgångar tillgängliga för försäljning och verksamheter under avveckling.

Vinster respektive förluster på grund av att anläggningstillgångar avyttrats och tagits ur bruk ingår i resultaträkningen bland övriga rörelseintäkter respektive kostnader .

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar upptas i balansräkningen om den ekonomiska nyttan gäller längre tid än ett år och redovisas till anskaffningsutgiften, som inkluderar direkta kostnader för anskaffningen. Avskrivningarna och nedskrivningarna på immateriella tillgångar bygger på följande förväntade livslängder:

Goodwill	nedskrivningstest
Dataprogram	3-8 år
Övriga immateriella tillgångar, beroende på karaktär	3-10 år

GOODWILL

Goodwill motsvarar den del av anskaffningsutgiften som överstiger koncernens andel av det verkliga värdet på nettotillgångarna på förvärvsdagen i ett dotter-, intresse- eller samägt företag som förvärvats efter 1.1.2004. Konsolideringsgoodwillen för affärsfunktioner som förvärvats före 1.1.2004 motsvarar bokföringsvärdet enligt tidigare bokslutsnormer och har använts som antagen anskaffningsutgift. Klassificeringen eller bokslutsredovisningen av dessa förvärv har inte justerats när koncernens ingående IFRS-balans upprättades. Finnairkoncernen har inte gjort företagsförvärv efter 1.1.2004.

Goodwillen testas varje år med tanke på en eventuell nedskrivning. I detta syfte fördelas goodwillen på de enheter som genererar kassaflöde. Om nuvärdet av det väntade framtida kassaflödet av någon affärsverksamhet är lägre än bokföringsvärdet inklusive affärsverksamhetens goodwill, bokförs nedskrivningen som kostnad i resultaträkningen.

Finnairkoncernen har i bokslutet 31.12.2005 hänfört en del av den goodwill som tidigare uppstått vid företagsförvärv till det förvärvade företagets immateriella tillgångsposter, vilka avskrivs linjärt under den ekonomiska livslängden.

UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskning och utveckling i flygplans-, system- och trafikteknologi bedrivs huvudsakligen av tillverkarna. Utgifter för forskning och produktutveckling som avser marknadsföring och kundservice bokförs som kostnad då de uppkommer. Kostnaderna upptas i koncernbalansräkningen under den post som motsvarar kostnadernas karaktär.

Utvecklingsutgifterna upptas i balansräkningen som immateriella tillgångar om det är sannolikt att utvecklingsprojektet kommer att lyckas både kommersiellt och tekniskt och utgifterna för projektet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Koncernen har inga utvecklingsutgifter som kan aktiveras.

DATAPROGRAM

Utgifter för användning och underhåll av dataprogram samt utgifter som hänför sig till forskningsfasen för programvara bokförs som kostnad när de uppkommer. Utgifterna för utveckling av små programprojekt aktiveras inte utan de bokförs också som en kostnad.

Förvärvade användningsrätter och licenser för aktiverade dataprogram upptas i gruppen immateriella rättigheter och till övriga delar bland övriga immateriella tillgångar. Förvärvade användningsrätter och licenser upptas i balansräkningen till anskaffningsutgift, i vilken ingår kostnaderna för att kunna börja utnyttja licensen och programvaran. Aktiverade kostnader avskrivs på 3-8 år under den ekonomiska livslängden.

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar såsom patent, varumärken och licenser värderas till anskaffningsutgiften med avdrag för bokförda avskrivningar och nedskrivningar. Immateriella tillgångar avskrivs linjärt på 3-10 år.

HYRESAVTAL MED KONCERNEN SOM HYRESTAGARE

Hyresavtal gällande materiella anläggningstillgångar i vilka koncernen övertar en väsentlig del av de risker och fördelar som karakteriserar ägande klassificeras som finansiella leasingavtal. En tillgångspost som förvärvats genom ett finansiellt leasingavtal upptas i balansräkningen när avtalet träder i kraft till ett belopp som motsvarar leasingobjektets verkliga värde eller minimiavgifternas nuvärde, om det är lägre. Motsvarande belopp upptas som finansiell skuld. De leasingavgifter som skall betalas uppdelas i finansiella utgifter och amorteringar. Motsvarande leasingansvar med avdrag för den finansiella kostnaden ingår bland övriga långfristiga räntebärande skulder. Finansieringsräntan förs till resultaträkningen under leasingavtalets giltighetstid så att räntesatsen på den återstående skulden blir lika stor under varje räkenskapsperiod. Egendomsposter som hyrts genom finansiella leasingavtal avskrivs antingen under den ekonomiska livslängden eller under leasingtiden, om den är kortare.

Hyresavtal gällande materiella anläggningstillgångar, i vilka en väsentlig del av de risker och fördelar som karakteriserar ägande blir kvar hos hyresgivaren, klassificeras som övriga hyresavtal. Hyror enligt övriga hyresavtal upptas i resultaträkningen som kostnader under hyresperioden.

De operativa leasingansvaren för Finnairkoncernens flygplan enligt övriga hyresavtal ingår som hyreskostnader i resultaträkningen. Avtalsenliga leasingavgifter som förfaller under kommande år har redovisats i noterna.

NEDSKRIVNINGAR

Koncernen bedömer varje bokslutsdag om det finns tecken på att värdet på någon tillgångspost har sjunkit. Finns det sådana tecken, uppskattas det belopp som kan genereras av tillgångsposten i fråga. Det belopp som kan genereras beräknas dessutom för följande egendomsposter oberoende om det finns tecken på en värdenedgång eller inte: goodwill och immateriella tillgångar med obegränsad ekonomisk livslängd. Behovet av nedskrivningar bedöms per kassaflödesgenererande enhet.

Det belopp som kan genereras är tillgångspostens verkliga värde minus utgifterna för överlåtelsen eller dess bruksvärde, om det är högre. Med bruksvärde avses beräknade framtida nettokassaflöden av tillgångsposten eller från den kassaflödesgenererande enheten i fråga, diskonterade till nuvärde. För finansieringstillgångar är det belopp som kan genereras antingen det verkliga värdet eller nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. En nedskrivningsförlust bokförs när tillgångspostens bokföringsvärde är större än det belopp som kan genereras av den. Nedskrivningsförlusten förs till resultaträkningen. Nedskrivningsförlusten återförs om omständigheterna har förändrats och det belopp som kan genereras av tillgången har förändrats från den tidpunkt då nedskrivningsförlusten bokfördes. Nedskrivningsförlusten återförs dock inte till större del än vad tillgången bokföringsvärde skulle vara om nedskrivningsförlusten inte hade bokförts. En nedskrivningsförlust på goodwill återförs inte under några omständigheter. Inte heller nedskrivningsförluster på placeringar som på vissa villkor räknas med i eget kapital och, klassificeras som finansiella tillgångar som ägs i handelssyfte återtas via resultatet. Till fordringar som i enlighet med IAS 39 skall redovisas till periodiserat anskaffningspris efter bokföringen av nedskrivningen läggs ränteintäkter till den ränta som har använts som diskontoränta vid beräkning av nedskrivningen.

På goodwill har 1.1.2004, dagen för övergång till IFRS-standarderna, gjorts det nedskrivningstest som övergångsstandarden förutsätter med tillämpning av IAS 36.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att säljas i den normala affärsverksamheten, som behandlas i produktionsprocessen för försäljning eller som utgörs av råvaror eller förnödenheter avsedda att förbrukas i produktionsprocessen.

Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsutgift eller lägre sannolikt nettorealiseringsvärde. Anskaffningsutgiften bestäms enligt medelprismetoden. I anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar inkluderas alla utgifter för köp och tillverkning samt övriga utgifter som uppkommit då omsättningstillgångarna förlagts till placeringsorten och satts i det skick som de har vid rapporteringstillfället. I utgifterna för tillverkning av omsättningstillgångar inkluderas även en systematiskt allokerad andel av de fasta och rörliga allmänna utgifterna för tillverkning. Nettorealiseringsvärdet är det beräknade försäljningspriset inom den normala affärsverksamheten, minus nödvänliga utgifter för färdigställande av produkten och utgifter för försäljningen.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar upptas till det värde som de beräknas generera. Kundfordringarna värderas i handelssyfte till sitt ursprungliga bokföringsvärde på bokslutsdagen så länge de inte betraktas som fordringar.

När koncernen har objektiva bevis för att det råder osäkerhet om kundfordringarna kommer att betalas, värderas de till ett lägre sannolikt verkligt värde. Offentliga ekonomiska svårigheter som visar att en kund är på väg att gå i konkurs, stora finansiella omstruktureringar eller väsentliga förseningar med betalningen är exempel på objektiva bevis som kan motivera att kundfordringar värderas till ett sannolikt lägre värde. En nedskrivning på kundfordringar bokförs bland övriga rörelsekostnader.

Kundfordringar i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs.

UTGIFTER FÖR FRÄMMANDE KAPITAL

Utgifter för främmande kapital upptas som en kostnad under den period då de har uppkommit.

KONTAKTLÅN

Kontantlån värderas från första början till ursprungligt värde. Lån som förfaller inom 12 månader upptas bland kortfristiga skulder. Lån i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens medelkurs och kursdifferenserna upptas bland de finansiella posterna.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Koncernen har tillämpat standarden IAS 39 (ändrad 2004) "Finansiella instrument: redovisning och värdering" sedan 1.1.2005. År 2004 värderades finansiella tillgångar och skulder enligt finsk bokslutspraxis (se not 37). Sedan början av 2005 har koncernens finansiella tillgångar klassificerats enligt standarden i följande kategorier: finansiella tillgångar och skulder (som innehas i handelssyfte) värderade till verkligt värde via resultaträkningen, placeringar som innehas till förfallodagen, lån och övriga fordringar. Klassificeringen sker utifrån syftet med förvärvet av de finansiella tillgångarna i samband med det ursprungliga förvärvet. Alla förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar bokförs på transaktionsdagen.

I kategorin finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen ingår tillgångar som innehas i handelssyfte och tillgångar som vid den första bokföringstransaktionen har definierats som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. De tillgångar som innehas i handelssyfte har förvärvats främst i syfte att göra vinst på förändringar i marknadspriserna på kort sikt. Alla de derivat som inte uppfyller kriterierna för tillämpning av säkringsredovisning klassificeras som tillgångar som innehas i handelssyfte och värderas i varje bokslut till verkligt värde. Både orealiserade och realiserade vinster och förluster på grund av förändringar i det verkliga värdet ingår i resultaträkningen (antingen bland övriga rörelseintäkter och -kostnader eller bland de finansiella posterna) under den period då de uppkommer. Finansiella tillgångar som innehas i handelssyfte samt sådana som förfaller inom 12 månader ingår bland kortfristiga tillgångar. På bokslutsdagen räknas alla koncernens placeringar till tillgångar som innehas i handelssyfte. Koncernens placeringar utgjordes på bokslutsdagen av inlåning på penningmarknaden, bank- och företagscertifikat, finska statens masskuldebrevslån samt börsnoterade och icke börsnoterade aktier.

Placeringar och lån som innehas till förfallodagen är finansiella tillgångar eller skulder som inte hör till derivatavtalen, som förfaller en viss dag och som koncernen har för avsikt att och kan behålla till förfallodagen. De värderas till sin periodiserade anskaffningsutgift och upptas bland långfristiga tillgångar. Koncernen hade på bokslutsdagen inga tillgångar av denna kategori.

Finnairkoncernen bedömer alltid på bokslutsdagen om det finns objektiva bevis för att en post eller en grupp poster bland finansiella tillgångar har sjunkit i värde. Om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsförluster har uppstått på lån och andra fordringar som i balansräkningen har upptagits till periodiserad anskaffningsutgift eller på placeringar som skall behållas till förfallodagen, fastställs förlustens storlek som skillnaden mellan tillgångspostens bokföringsvärde och nuvärdet på förväntade framtida kassaflöden av den post som ingår i finansiella tillgångar och som diskonterats med den ursprungliga effektiva räntan. Förlusten bokförs med resultatpåverkan.

Finansiella skulder upptas från första början i bokföringen till verkligt värde utifrån mottaget vederlag. Transaktionsutgifterna har inkluderats i de finansiella skuldernas ursprungliga bokföringsvärde. Senare värderas alla finansiella skulder enligt den effektiva räntemetoden till sin periodiserade anskaffningsutgift eller sitt verkliga värde via resultaträkningen. Finansiella skulder finns bland lång- och kortfristiga skulder, och de kan vara räntebärande eller räntefria.

Det verkliga värdet på övriga finansiella tillgångar och skulder förväntas i stort sett motsvara bokföringsvärdet på grund av den korta maturiteten eller för att det gängse värdet inte kan fastställas på ett naturligt sätt. Bland övriga finansiella tillgångar ingår kundfordringar, aktiva resultatregleringar och andra långfristiga fordringar såsom lånefordringar, övriga aktier och andelar samt garantibetalningar för flygplanshyror. Bland övriga finansiella skulder ingår leverantörsskulder och passiva resultatregleringar.

Finansiella tillgångar avförs från balansräkningen när koncernen har förlorat sin avtalsenliga rätt till kassaflödena eller när en betydande del av riskerna och intäkterna finns utanför koncernen.

KASSA OCH BANK

I kassa och bank ingår kontanter, kortfristiga bankinsättningar samt andra kortfristiga mycket likvida placeringar med en löptid på högst tre månader.

EGET KAPITAL

Under aktiekapital bokförs beloppet av aktiernas nominella värde.

På kontot aktieemission bokförs det nominella värdet av aktier som vid räkenskapsperiodens slut har betalats men ännu inte registrerats.
.
I överkursfonden har bokförts emissionsvinster som uppkommit efter ändringen av aktiebolagslagen år 1997 och från den har avdragits transaktionskostnaderna i samband med ökning av aktiekapitalet minskade med skattepåverkan. I överkursfonden bokförs också kostnaderna för bolagets aktierelaterade ersättningar vid redovisning enligt standarden IFRS 2. Eventuella realisationsvinster för egna aktier bokförs också i överkursfonden minskade med skattepåverkan.

I reservfonden ingår emissionsvinster som uppkommit före år 1997.

I värdeförändringsfonden ingår förändringar i det verkliga värdet på derivat som används för säkring av kassaflödet.

I balanserade vinstmedel ingår resultat från tidigare räkenskapsperioder, från vilka har avdragits utbetalda dividender och förvärv av egna aktier. I samband med försäljning av egna aktier återförs den ursprungliga anskaffningsutgiften till vinstmedlen från tidigare räkenskapsperioder. Enligt standarden IAS 8 förs också ändringar i bokslutsprinciperna och fel till resultatet från tidigare räkenskapsperioder.

DIVIDEND

En dividendskuld till bolagets aktieägare upptas i koncernbokslutet som en skuld när bolagsstämman har beslutat om dividendutdelning.

EGNA AKTIER

När bolaget eller dess dotterbolag har förvärvat egna aktier minskas bolagets egna kapital med ett belopp som utgörs av det betalda vederlaget minus transaktionsutgifterna efter skatt tills de egna aktierna ogiltigförklaras. Vid försäljning, emission eller ogiltigförklaring av egna aktier upptas i resultaträkningen varken vinst eller förlust, utan vederlaget upptas som en förändring i det egna kapitalet.

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER
PENSIONSÅTAGANDEN

Pensionsplanerna klassificeras som förmånsbaserade och avgiftsbaserade program. Inbetalningarna till de avgiftsbaserade planerna upptas i resultaträkningen under den period som debiteringen gäller. I de förmånsbaserade planerna beräknas åtagandena enligt PUC-metoden (projected unit credit method). Pensionsutgifterna bokförs som kostnad beräknad enligt respektive personers anställningstid, gjorda av kvalificerade aktuarier. De försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna bokförs för de anställdas genomsnittliga återstående anställningstid, till den del som de överstiger det större beloppet av följande alternativ: 10 % av pensionsåtagandena eller 10 % av tillgångarnas verkliga värde. Vid beräkning av pensionsåtagandets nuvärde används räntan på statens skuldförbindelser som diskontoränta. Skuldförbindelsernas maturitet motsvarar till sina väsentliga delar maturiteten för det beräknade pensionsansvaret.

Koncernens utländska försäljningskontor och dotterbolag har olika pensionsprogram som följer regler och praxis i respektive länder. Alla viktigare pensionsplaner är avgiftsbaserade. Det lagbestämda pensionsskyddet för de anställda vid koncernens inhemska bolag sköts sedan 1.7.2005 genom ett inhemskt pensionsförsäkringsbolag. Pensionsskyddet är ett betalningsbaserat program. Moderbolagets verkställande direktör, medlemmarna i ledningsgruppen och dotterbolagens verkställande direktörer har individuella pensionsavtal, i vilka den avtalsenliga pensionsåldern varierar mellan 60 och 65 år. Även dessa pensionsavtal är avgiftsbaserade.

Det lagbestämda pensionsskyddet för de anställda vid koncernens inhemska bolag sköttes till 30.6.2005 inom Finnair Abp:s pensionsstiftelse. Det övriga pensionsskyddet (frivilligt) har ordnats inom Finnair Abp:s pensionsstiftelse, där pensionsplanerna i sin helhet är förmånsbaserade. Dessa definieras som pensionsskyddsförmåner, ersättningar vid arbetsoförmåga, hälsovårds- och livförsäkringsförmåner efter anställningsförhållandets slut samt förmåner som utbetalats när en anställning sagts upp.

Vid övergången till IFRS-standarder 1.1.2004 har alla försäkringsmatematiska vinster och förluster upptagits i det ingående egna kapitalet i enlighet med den lättnad som IFRS 1-standarden tillåter. Senare uppkomna försäkringsmatematiska vinster och förluster för respektive personers genomsnittliga återstående anställningstid har förts till resultaträkningen till de delar som de överskrider det större av följande alternativ: 10 % av pensionsåtagandena eller 10 % av tillgångarnas verkliga värde.

ÖVRIGA FÖRMÅNER EFTER ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS SLUT

Alla koncernförmåner efter anställningsförhållandets slut är avgiftsbaserade.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Koncernen har tillämpat standarden IFRS 2 "Aktierelaterade ersättningar" på alla sådana aktierelaterade affärstransaktioner som betalas i form av eget kapital, där instrument som på vissa villkor får räknas med i det egna kapitalet har beviljats efter 7.11.2002 och till vilka rätt inte har uppkommit före 1.1.2005. Koncernen har två aktierelaterade program, optionsprogrammet från år 2000 och aktiebonussystemet från år 2004. I fråga om optionsprogrammet har tidigare bokslutspraxis följts och optionerna har inte bokförts som kostnad. För aktiebonusens del har standarden IFRS 2 följts.

Inom ramen för optionsprogrammet kan de nyckelpersoner som fått optioner som medför rätt till aktier teckna aktier i Finnair Abp till ett pris som bygger på aktiernas vägda medelkurs på Helsingfors Fondbörs inom den tidsperiod som anges i optionsprogrammet. Teckningspriset sänks med beloppet av de dividender som fastställs efter utgången av den period då teckningspriset bestäms och innan aktieteckningen inleds. När aktier tecknas med optionsbevis krediteras det egna kapitalet med det betalda beloppet minus kostnaderna för åtgärden.

I aktiebonussystemet har nyckelpersonerna en möjlighet att i bonus få både aktier i bolaget och pengar för en intjäningsperiod på tre år, beroende på hur målen för intjäningsperioden har uppnåtts. Styrelsen beslutar varje år om målen på basis av koncernens ekonomiska utveckling (not 23). Hur mycket av maximibonusen som betalas ut beror på i vilken utsträckning målen för intjäningsperioden har uppnåtts. De tilldelade aktiernas verkliga värde på dagen för tilldelningen bokförs bland personalkostnader och som en ökning av det egna kapitalet under räkenskapsperioden i enlighet med måluppfyllelsegraden. Kontantbonusen bokförs på basis av aktiernas verkliga värde vid respektive tidpunkt bland personalkostnader och som skuld. I delårsrapporterna periodiseras kostnadseffekten för perioden i fråga. Aktiebonussystemets egna aktier har förvärvats på marknaden, så aktieinnehavet späds inte ut när aktierna tilldelas.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning bokförs när koncernen till följd av en tidigare transaktion har en gällande juridisk eller faktisk skyldighet, en betalningsskyldighet sannolikt kommer att uppstå och skyldighetens storlek kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Om det är möjligt att för en del av skyldigheten få ersättning av en tredje part upptas ersättningen som en tillgångspost när det i praktiken är säkert att ersättningen kommer att fås. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de utgifter som krävs för uppfyllande av skyldigheten. Diskonteringsfaktorn vid beräkningen av nuvärdet väljs så att den avspeglar marknadens åsikt om pengarnas tidsvärde vid den aktuella tidpunkten och risken i samband med skyldigheten.

En avsättning för omstrukturering bokförs när koncernen har utarbetat en detaljerad omstruktureringsplan och börjat verkställa planen eller informerat om den. Omstruktureringsplanen skall innehålla åtminstone följande uppgifter: den affärsverksamhet som berörs av omläggningen, de driftställen som främst påverkas, arbetsuppgifter och beräknat antal, personer som skall få ersättning för att anställningsförhållandet upphör samt tidpunkten för verkställande av planen.

SEGMENTRAPPORTERING

Informationen om segmenten presenteras i enlighet med koncernens indelning i affärssegment och geografiska segment. Den primära segmentrapporteringsformen följer affärsområdena. Dessa segment bygger på koncernens interna organisationsstruktur och ledningens ekonomiska rapportering. Affärsverksamhetssegmenten är Reguljärtrafik, Semestertrafik, Flygtjänster och Resetjänster.

Segmentet Reguljärtrafik ansvarar för försäljningen, servicekoncepten, den operativa flygverksamheten och funktionerna i samband med förvärv och finansiering av flygplan. Reguljärtrafik hyr ut besättningar till Semestertrafik. År 2005 hörde följande enheter till segmentet: Finnair Reguljärtrafik, matarflygbolaget Aero AS, lågprisbolaget Flynordic Ab, Finnair Cargo Ab samt Finnair Aircraft Finance Ab, som förvaltar koncernens flygplansflotta.

Segmentet Semestertrafik består av Finnairs semesterflygverksamhet och paketresebolaget Aurinkomatkat.

Segmentet Flygtjänster består av flygplansunderhåll, marktjänster och koncernens cateringfunktioner samt förvaltningen av de fastigheter Finnair använder för sin affärsverksamhet och lokalservicetjänster. År 2005 hörde följande bolag till segmentet: Finnair Catering Ab, Finncatering Ab, Finnair Facilities Management
Ab och Northport Ab.

Segmentet Resetjänster består av koncernens resebyråer i Finland och utomlands samt Amadeus Finland, som producerar bokningssystem för resebranschen. År 2005 hörde också följande bolag till segmentet: Finlands Resebyrå Ab, Resebyrå Ab Area och Mikkelin Matkatoimisto Oy.

Internprissättningen sker till verkligt marknadspris.

Segmentens tillgångar och skulder är sådana rörelseposter som segmentet använder i sin affärsverksamhet eller som på rationell grund kan hänföras till segmenten. I de icke fördelade posterna ingår skatte- och finansieringsposter samt för hela företaget gemensamma poster. Investeringarna utgörs av sådana ökningar av de materiella anläggningstillgångarna och de immateriella tillgångarna som används under längre tid än en räkenskapsperiod.

Trots att koncernens fyra affärssegment leds från Finland fungerar de inom fem geografiska områden: Finland, Europa, Asien, Nordamerika och Övriga. De geografiska segmentens omsättning har bokförts enligt försäljningsobjekt och tillgångarna har redovisats enligt förläggningsort.

BOKSLUTSPRINCIPER SOM KRÄVER LEDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH VÄSENTLIGA OSÄKERHETSFAKTORER I SAMBAND MED BEDÖMNINGARNA

Vid upprättandet av bokslutet måste man göra avvägningar och antaganden gällande framtiden, och utfallet kan då avvika från tidigare avvägningar och antaganden. Vidare behövs noggranna överväganden vid tillämpningen av bokslutsprinciperna.

NEDSKRIVNINGSTEST

De belopp som de kassaflödesgenererande enheterna kan få in har fastställts i beräkningar baserade på bruksvärdet. För dessa kalkyler krävs uppskattningar. Uppskattningarna bygger på budgeter och prognoser, där det kan råda osäkerhet om utfallet. De största osäkerhetsfaktorerna i kalkylerna är valutakursen USD/EUR, intäkterna per enhet och de prognostiserade försäljningsvolymerna.

TILLÄMPNING AV NYA ELLER ÄNDRADE IFRS-STANDARDER

IASB har publicerat följande tolkningar, standarder och ändringar som inte var i kraft 31.12.2005. Nedan anges datum när de trädde i kraft och koncernens bedömning av påverkan av att de införs.

IAS 1 Ändring - Noter gällande kapitalet	1.1.2007	1)
IAS 19 Ändring - Förmåner för anställda	1.1.2006	2)
IAS 21 Ändring - Nettoinvesteringar i utländska operationer	1.1.2006	3)
IAS 39 Ändring - Säkring av förväntade koncern- interna transaktioner	1.1.2006	4)
IAS 39 Ändring - Möjlighet att värdera till verkligt värde	1.1.2006	5)
IAS 39 och IFRS 4 Ändring - Försäkringsavtal	1.1.2006	6)
IFRS 6 - Letande efter och värdering av mineralresurser	1.1.2006	7)
IFRS 7 - Finansiella instrument: Noter	1.1.2007	8)
IFRIC 4 - Hur bestäms om ett arrangemang ingår i ett hyresavtal	1.1.2006	9)
IFRIC 5 - Rätt till andelar i fonder avsedda för tagande ur bruk, återställande i ursprungligt skick och iståndsättande av miljön	1.1.2006	10)
IFRIC 6 - Skulder avseende återvinningsavgifter	1.1 2006	11)
IFRIC 7 - Ekonomisk information i länder med hyperinflation	1.3.2006	12)
IFRIC 8 - Tillämpningsområdet för IFRS 2	1.5.2006	13)

1) Påverkar noterna
2) Påverkar noterna, eftersom beräkningspraxis inte ändras i fråga om försäkringsmatematiska vinster och förluster
3) Ingen väsentlig inverkan
4) Ingen inverkan, eftersom metoden kan användas, men inte tillämpas
5) Ingen väsentlig inverkan på klassificeringen eller värderingen av finansiella tillgångar
6) Icke tillämplig, eftersom koncernen inte har försäkringsavtal enligt standarden
7) Icke tillämplig, eftersom koncernen inte bedriver letande efter mineralresurser
8) Påverkar noterna
9) Koncernens bedömning av tolkningens inverkan på nuvarande arrangemang pågår
10) Icke tillämplig på koncernens affärsverksamhet
11) Icke tillämplig på koncernens affärsverksamhet
12) Icke tillämplig på koncernens affärsverksamhet
13) Ingen väsentlig inverkan

[1] EU har ännu inte godkänt standarderna IAS 21, IFRIC 7 och IFRIC 8 för tillämpning.

En kopia av koncernbokslutet finns på Internetadressen www.finnair.com eller kan beställas från moderbolagets huvudkontor, Datavägen 11 A, Vanda. Det fullständiga bokslutet som innehåller både koncernens och moderbolagets bokslut finns tillgängligt på moderbolagets huvudkontor, Datavägen 11 A, Vanda.

Detta bokslut innehåller inte alla de uppgifter om moderbolagets bokslut som krävs enligt bokföringslagen.